Det är OK.

Att inte veta vad man vill.
Det är ok att veta vad man vill och sedan ändra sig.
Det är ok att bara vara, att säga nej.
Det är ingen som lider av att någon tar ställning för sig själv.

Tvärtom.

Det är ok att vara lycklig.
Att vara så där glad att någon bara vill slå ner en.
Få ner en på jorden, få en att sluta le så där fånigt.
Det är ok att inte springa.

För det är det du vill, du vet vad du vill.
Och även om du ändrar dig om en liten stund, så är det ok.
För just nu är du lycklig, just nu har du det du vill ha.

Bli inte rädd och även om du blir rädd så är det ok.
Våga stanna i denna stund, om så bara för ett ögonblick.
Lås fast dina fötter, för det är det här du vill.
Låt någon hålla fast dig och även om det blir rutin, så är det ok.

Rutin att gå till det jobb du tycker om, som gör dig glad.
Så där glad att någon bara vill slå ner dig.
Rutin att se en höst som den var förra hösten, likadan, lika spännande, lika intressant. Med samma människor, med samma föreläsare, samma kurslitteratur och csn.

Det är ok att tycka om någon.
Att tvivla för en sekund. Det är ok.
Så länge du inte springer.