3 år sedan till nu - ger det ödet en makt?

För tre år sedan såg jag en super söt tjej på bussen varje dag i en veckas tid. Hon var busschaufför. Nu, tre år senare, ser jag en kille på cykel varje morgon, super söt är han. Är detta mitt öde? Ska jag stanna honom och be han gå på date? Eller ska jag fortsätta promenera och bara titta? För jag vet att han har sett mig! Han har sett in i min själ - eller not, men i ögonen iaf. Och han är ju super söt som socker (vad sliskigt detta blev nu).

Jag promenerar vidare i livet - det blir mkt. lättare så.

consert tonight with: superjudge at Roq.

Gyldéngatan vid odenplan!

Blev inbjuden på after work i Uppsala av Bertil och gänget. Kommer dock att känna mig ut-och-in-vänd-vriden-i-bitar så sent som min skola (med humanbiologi som sista ämne och första) slutar. Energi och kraft att ta sig till Uppsala med tuff tuff tåget får en gråta av bara tanken. Och sedan blir det ingen inspark för min del då jag behöver en ta-hand-om-dig-själv-dag under helgen. Så nej inget Uppsala. Vill verkligen, vore super kul och hade jag haft ork och tid och massa pengar så hade jag inte tevkat.

Men allt talar emot en och ingen lycka har jag heller i spel eller kärlek så det kvittar. För mannen jag tycker om är långt, långt borta i en stad som heter konstiga saker som bara borde finnas i skogen, men sånt är livet. Det är bara att acceptera och gå vidare.

Och nu till alla er som vågat skriva puss i ett meddelande:
Tro inte att en kör kommer dyka upp bakom och sjunga älska mer. För detta livet är ingen reklam och sorry, men det betyder inget! Lägg ner! (Jag är inte bitter)

Vännernas vecka i öl-landets-mecka

Har druckit en hel del öl denna vecka med. Trots att jag inte skulle dricka under veckorna. Men jag tror jag har blivit vuxen då efter två öl så gick man hem och sov. Kanske har blivit pensionär. Dock sent på natten somnade jag (läses 21.30). Men inte kan man hålla igång som dom i min korridor längre. Det värker i kroppen och ingen sömn får man av alkohol. Nej Usch vad hemskt med utbytesstudenter som festar varje natt och får oss unga att vända och vrida oss i sängen. Det borde vara lag på att sent om nätterna (läses 20.00) borde det vara tyst!

Jag har iaf. druckit två öl med Peter på Bull and Bear i måndags. Åt god pasta och det var super super super trevligt! Hoppas vi ses nästa lördag (26 sept.) igen. Han är verkligen trevlig och plus i kanten att han är från Luleå dvs. meckat i Sverige: Norrland!

I tisdags spann vi vidare med Kajsa-Stina. Saknar verkligen denna kvinna! Varför ska hon bo på andra sidan vattnet i en stad som har ett stort öga som övervakar dom!?! London är en fin stad men väldigt, väldigt långt borta. Men det var super tyrevligt att catch up again! Med lite öl.

Öl till folket - men sägdags kl.21.00!

Träningens vecka i Snurra-runt-tecknet

Som Leif just skrev: Nästan man inte hunnit dra upp byxorna efter dass besöket.

Känner mig som ett hjul som snurrar snabbt och i uppförsbacke efter tre pass av spinning denna vecka. Lite friidrott, lite volleyboll och andra boll-grejer får en att rulla snabbt runt och runt och runt och runt och runt och runt. behöver en dag ledigt. Vilket lett till att jag sent i går natt (läses kl.21.30 - innan jag somnade) bestämde mig för att inte delta på insparken. Man ska sätta sin hälsa främst - som Ida sa! Har många kloka människor runt omkring mig! Det gillar vi!

25 års kalas

Välkommen på 25-års kalas!

Datum: Lördag den 26 sept.
Tid: 20.00
Plats: Min Korridor - Forskarbacken 21, 114 15 Sthlm

Bjuder på lite drink (sangria) för den som hinner fram i tid. Blir utgång efteråt och jag tar mitt pick o pack och drar till Anchor Pub på Sveavägen. Men självklart behöver man inte följa med eller så kan man gå till andra ställen om man känner för det!

Inget stort lovas - bara lite fest!

Ring innan för att meddela om ni kommer!

Mari ger upp

Känner att jag måste göra något. Kände en ro i kroppen men nu har den liksom försvunnit.

Tror det beror på södra-breddgraders-vindarna som försvann från Mari. Det blåser lite norrländska-vibbar-vindar-kalla-som-is nu och jag hoppas att dom ska hålla i sig. För att vara yr i bollen så som man blir när man är kär är jobbigt. Kanske det berodde på att det var sommar och sommaren ger kärlek och yr i bollen känslan. Var nog bara kär i kärleken. Eller det är något jag försökt intala mig själv iaf. fast jag vet inte. Tror jag är kär och det är jobbigt. Vill inte för livet blir så jobbigt då. Och varför kan inte den man är kär i liksom finnas lite närmare en. Så jag ger upp! Punkt slut. Där gav Mari upp!

.

Rastlös som in i graven

jag vänder och vrider på mig
men inget händer
det kryper och sparkar på mig
jag måste bara få vända 360 grader
men det tar emot vid min vänstra axel
eftersom livet utgår ifrån den vänstra axeln blev det svårt
jag är rastlös

inget nytt på fronten bakom den tredje kotan vid halsensstart
endast
rastlös som in i graven

Träningsvärk är bara förnamnet

Det värker som in i hela fridens namn. Jag tror min kropp går av som en penna bryts av irritation under en tentamen. Men roligt har vi - jätte kul - vi är som en stor familj! Lite häckar har man spanat in och lite kina-ping-pong.

Det får man utsökt att tänka på min korridor och de två kineserna som bor på 18 kvadrat, äter bara nudlar och dödar ankor på långa band. Lite soppa och pinnar - får det lov att smaka, vara, jag menade: Varsågod!

Havskajak med tystnad

Tystnad tagning: Våga inte börja diskutera något utan gå din väg.

Så funkade vår grupp under paddlingen. Det var fint, lite idylliskt. Så där landet-lagom-Sverige där vi inte ska vara arga. Men jag är inte arg eller bitter bara sur som en citron. Och gräset är alltid grönare hos grannen. Men ropa inte hej förrän du passerat havet!