13 kvadrat o ett äckligt kök

Korridor med 20 andra gör köket äckligt. Rummet såg ut som svin. Snart glänser det som silver putsat med ketchup. Ett rum för övernattning är vad det är, men helt ok. För var dag som går så vänjer jag mig mer och mer. Rummet gör mig social. Ringer alla jag känner i Uppsala och de börjar bli fler. Åker hem och sover. Fast i två månader ocg tre veckor till fungerar det. Jag saknar Stockholm.

Fick mitt rum uthyrt till en som jag trodde var israel då denne kommenterade mina Palestina grejer. Diplomatisk som jag är svarade jag på frågan om jag stödjer Palestina i Israel-Palestina-konflikten: No, offcourse not, I want a 2 state sulotion. Men i huvudet snurrade det: NEEEEJ, JAG STÖDJER PALESTINA.

Några dagar senare pustade jag ut, han är iranier.

Tillfällig adressändring känns ok. Jag tror att STHLM är kvar till hösten. Jag hoppas verkligen det. Med alla underbara människor där i. Att pendla mellan STHLM och Uppsala vore inte hållbart. För första gången på länge var jag vuxen. Riktigt vuxen. Skaffade mig ett övernattningsrum som övergick till tillfälligt boende. Men så länge jag vet att det är tillfälligt så känns inte de 13 kvadrat så kvävande och köket. Ja, köket finns på arbetsplatsen.

Det är ok med ett äckligt kök och ett litet rum.